Frågor & Svar 

Vad innebär det att vara en del av ett föräldrakooperativ?

Lovö Montessoriförskola, tidigare Drottningholms Montessoriförskola, drivs som ett föräldrakooperativ i form av en ekonomisk förening. Verksamheten leds av en rektor och föräldrarna sköter den löpande administrationen och praktiska uppgifter ideellt. Att välja föräldrakooperativ innebär att ta ett större ansvar för sitt barns förskola. Det innebär inte bara arbete, utan också en positiv gemenskap eftersom barn, personal och föräldrar lär känna varandra mycket bättre. Föräldrarna är en viktig del i verksamheten och driver förskolan genom styrelsearbete eller andra uppdrag. I stora drag innebär föräldraengagemanget följande:

• Tvätta ca en till två gånger per termin.

• Jour för föräldrar enligt schema, omkring en dag per månad.

• Närvara vid föräldramöten.

• Deltaga vid två utefixardagar per termin.

• Sitta i styrelsen under en period.

• Ansvara för ett eget ansvarsområde som till exempel trädgård, festfix eller hemsida under den period man inte sitter i styrelsen.

Vad innebär det att ha jour?

Jouren meddelas alltid senast 7.30 samma dag. Att bli inkallad på jour innebär i första hand att vara behjälplig i köket för att lägga upp mat, diska, förbereda mellanmål och liknande. Ibland kan man också behöva finnas tillhands i barngrupp för att klä på eller klä av ytterkläder och/eller vara med ute på gården.

Hur arbetar vi med Montessoripedagogiken?

För de yngre barnen, 1-3 år (Lille Skalman):

Ettåringar är fullt upptagna med att lära sig gå, koordinera rörelser, knyta an till närstående, förstå omvärlden och gör sig förstådda. Det gör att de behöver nära och stabila relationer med få vuxna som kan hjälpa dem att tolka och sätta ord på omvärlden, känslor och sinnesupplevelser. De behöver en trygg bas som utgångspunkt för vidare upptäckter. Därför jobbar vi mycket med tillit och att få knyta an. Inom Montessoripedagogiken läggs stor vikt vid utformningen av den fysiska miljön. Bord, stolar, hyllor, praktiskt taget allt bör vara anpassat för barnen. Barnen ska själva kunna hämta de saker de vill använda. Miljö och material ska stämma med barnens behov och förutsättningar. För de små barnen är det viktigt att det finns mycket ledig golvyta så att de kan röra sig fritt. Vi har rytmik, då vi tränar motorik, barnets grovmotoriska utveckling är oerhört betydelsefull för deras intellektuella utveckling. Uteleken har stor betydelse för rörelsen, här tränas grovmotoriken. Barnen klättrar, går balansgång, åker kana, gräver och springer. På samlingarna sjunger vi, räknar barnen, klappar takten till stavelserna i barnens namn och har lite olika andra övningar, tex flanosagor, tränar på former, färger, frukter osv. Vi sjunger och läser böcker - för att stimulera språkutvecklingen, räknar och benämner matematiska begrepp.

För de äldre barnen, 3-5 år (Bamse):

Här arbetar vi utifrån de fem element som utgör grunden i Montessoripedagogiken; det sensoriska, det praktiska, matematik, språk och kultur. Barn har en inneboende önskan, en inre drift att arbeta, de arbetar för arbetets egen skull. Arbetet som sådant ger dem den högsta tillfredsställelsen. Detta kan man se när barn vill göra samma sak om och om igen. Från barnens sida finns inte någon egentlig skillnad mellan lek och arbete. När vi pratar om att ett barn “arbetar” menar vi att de är engagerade i en utvecklande, skapande kreativ sysselsättning.

Sensoriska material

Syftet med de sensoriska materialen är att hjälpa barnen att skapa ordning och kunna bearbeta alla absorberande intryck. Materialen tränar och stödjer barnets naturliga sinnesutveckling. Allt sensoriskt material syftar till att förbättra barnets iakttagelseförmåga och väcka deras intresse för att utforska detaljer och nyanser i sin omgivning. Genom att barnen blir bekanta med former, färger, ljud, känselupplevelser, smaker och lukter uppfattar de liknande intryck i naturen och sin omgivning. Enligt Maria Montessori lär detta barnen att värna om naturen och jorden i framtiden. De sensoriska materialen utvecklar barnet fysiskt, psykiskt, intellektuellt, andligt och socialt, vilket förbereder barnet för skrivning, läsning, matematik, naturvetenskap, geometri och mycket annat. Allt montessorimaterial ska vara attraktivt, helt och rent och ha sin bestämda plats i hyllan.

Praktiska vardagsövningar

De praktiska vardagsövningarna är de mest grundläggande övningarna på förskolan. Genom de övningarna stärks barnets självförtroende och självkänsla och de blir mer självständiga. Det direkta syftet med dessa övningar är att barnet lär sig att klara sig självt genom att öva på att klä på sig, snyta sig, tvätta händerna osv. De lär sig att sköta sin omgivning, sopa golv, duka bord, etc. De tränar sin motorik och förbättrar öga-hand koordinationen när de häller, öser, knäpper, knyter, mm. Men de kanske viktigaste övningarna tränar barnet i omtanke och artighet, hur en beter sig med sina kamrater och människor i sin omgivning; att hälsa, vänta på sin tur, be om hjälp etc. Övningarna tränar även barnets koncentrationsförmåga. När barnet får koncentrera sig och repetera en övning så länge det själv vill, blir dess inre behov tillfredsställt.

Matematik

Matematik finns överallt omkring oss. Människan har en medfödd dragning till att undersöka, resonera, föreställa sig, beräkna, skapa och göra måttberäkningar, vara precis och exakt. Det som utgör grunden i matematik. Mycket av Montessorimaterialet på förskolan syftar till att barnen ska bli bekanta med matematiska begrepp såsom lätt. tung, stor, liten, lång, kort etc. Med andra ord låta barnen på ett konkret sätt uppleva längd, vikt, volym, antal, geometriska former och tal för att sedan kunna arbeta med de fyra räknesätten. Genom att observera barnet märker en när barnet är intresserat och moget för att börja arbeta med matematikmaterialet. Då kommer barnet på ett lustbetonat sätt vilja lära sig mer om matematik. Detta görs enskilt, i par och i gruppövningar vilket leder till att barnet även får träna sina sociala färdigheter när de samarbetar och lär av varandra.

Språk

Syftet med språkmaterialet är skriv- och läsinlärning, samt en introduktion i grammatik. De första övningarna syftar till att öva upp motoriken i handen och armen för att kontrollerat kunna använda en penna. Barnet har tidigare i det sensoriska materialet arbetat med övningar för att förbereda handen för skrivning. I alla ämnen på en Montessoriförskola ska läraren arbeta med språket. Innan vi börjar arbeta med de egentliga skrivövningarna leker vi med ord och ljudlekar för att lära in alla olika språkljud. Barnets stora skriv- och läsinlärning bör ske i förskolan, just för att barnen är som mest mottagliga för det i den åldern, de har sin sensitiva period för det skrivna språket mellan 0-6 år.

Kultur

Syftet med kulturämnena historia, geografi, naturvetenskap, musik, drama och bild är att ge barnen en uppfattning om världen vi lever i. Barn i förskoleåldern är intresserade av att lära sig om världen, före de inser att det finns en värld utanför deras hem. I kulturen får barnen lära sig om vår fantastiska värld, dess tillkomst, livet på jorden; växter, djur och människor. Språket är en viktig del i kulturen, då allting har ett namn och beskrivs med ord. Barnen pratar mycket i kulturämnena, de beskriver vad de ser, och vi uppmuntrar och låter barnen tala. Som allt Montessorimaterial så ska kulturmaterialet vara attraktivt, helt och rent och ha sin bestämda plats i hyllan. Det ska även utgå från helheten, d.v.s. materialet är iordningställt från början för att sedan tas isär. I t.ex. geografi arbetar barnet först med hela jordklotet för att sedan dela upp det i världsdelar och länder.

Var hittar jag mer information om Montessoripedagogiken?

På montessoriförbundets hemsida.

Hur ser en vanlig dag ut på förskolan?

En dag på Lille Skalman (1-3 år)

07.30 – 09.00 Vi tar emot barnen ute på gården, vi är alla avdelningarna tillsammans.

09.00 – 10.30 Utelek, när vi går in beror på väder och intresse.

09.30  Äter vi en smörgås eller har fruktstund, ute eller inne beroende på väder.

10.30 – 10.45 Byter vi blöjor och går på pottan eller toaletten.

11.00 – 11.15 Har vi samling, där vi sjunger, läser sagor, pratar om vilken dag det är osv.

11.15 – ca 12.00 Äter vi lunch.

12.00 – 13.00 Vila. Några barn sover utomhus i vagnar, några barn inne på madrasser. Barnets sömnbehov styr, några sover inte alls.

13.00 – 14.00 Vaknar barnen och vi byter blöjor/kissar och har en kortare samling.

14.15 – 14.45 Äter vi mellanmål, ute eller inne beroende på väder.

14.45 – 16.45 Är vi ute alla avdelningarna tillsammans är temperaturen lägre än -10 C stannar vi inomhus under dagen. Även lämning och hämtning sker då inomhus.

En dag på Bamse (3-5 år)

07.30 Förskolan öppnar ute, barnen är tillsammans utomhus. 

09.00 Bamsebarnen går in. På förmiddagarna har vi arbetspass i Montessorimiljön, bakar, målar eller så går vi till skogen eller gymnastikssalen. Under våra arbetspass behöver barnen kunna koncentrera sig, därför vill vi inte att ni kommer in på avdelningen under förmiddagarna. Vill ni ha sovmorgon önskar vi att ni kommer till 10.45. 

10.45 Samling med almanacka och väder, musik, rörelse, lek eller grupp presentation av montessorimateriel/övning. För det mesta delar vi upp oss så att vi har två samlingar. 

11.15  Äter vi lunch.

12.15 Vila, vi läser böcker, lyssnar på ljudsagor eller har avslappning. 

13.00  Aktiviteter inomhus/utomhus, beroende på årstid.

14.15  Mellanmål – inne eller ute (beroende på årstid). Vi äter mellanmål mellan ca. 14.15-14.45 så vänta gärna utanför grinden tills vi ätit färdigt innan du hämtar ditt barn, då blir det mindre oroligt vid borden. 

15.00 Utelek. Stanna gärna en stund när ni hämtar, men inte längre än ca. 5-10 min, och säg hejdå till en pedagog innan ni går hem. Om ni stannar längre kan det skapa en oro både hos de barn som ska gå hem och hos de barn som skall vara kvar på förskolan.

16.45 Förskolan stänger.

Hur ser vilostunden/sovstunden ut?

Några av de yngre barn sover utomhus i vagnar i träskjul, skyddade från vind och direkt solljus. Några barn sover inne på madrasser. Barnets sömnbehov styr, några sover inte alls. Vilan är efter lunch. De äldre barnen på avdelningen Bamse läser böcker, lyssnar på ljudsagor eller gör avslappning.

Hur mycket tid spenderas utomhus?

Vi spenderar så mycket tid som möjligt utomhus. När vädret tillåter är vi ute stora delar av dagen. Lämning följs av utelek och hämtning föregås av utelek. De minsta barnen sover utomhus i vagnar. Medan de små sover så går Bamsebarnen ut en stund direkt efter lunch, de går även på skogsutflykt minst en gång per vecka. För de yngre barnen räcker det stora utrymmet som gården utgör för utevistelsen.

Hur fungerar inskolningen?

Inskolning för de yngre barnen, på Lille Skalman.

Vi arbetar med en föräldraaktiv inskolning. Meningen med den är att ditt barn inte ska övas på att bli lämnad, utan övas på att vara på förskolan. Att få lära sig våra rutiner och få en positiv känsla av att det är roligt på förskolan. Ni som föräldrar följer pedagogernas råd kring de olika rutinsituationerna. Du kommer vara med ditt barn under inskolningen och ta hand om allt som har med ditt barn att göra såsom hjälpa till vid matsituationen, blöjbyte/potta och vila samt hjälpa barnet att bli tryggt. Pedagogerna kommer alltid att finnas i närheten och ta kontakt med ditt barn när tillfälle ges för att bygga upp en relation och en tillit. Du kommer få en stor inblick i hur det är på förskolan, lära känna pedagogerna och hur de arbetar. De kommer att få lära känna ditt barn bra och få möjlighet att se hur man bäst tar hand om ditt barn. Det är lättast för barnet att en och samma förälder sköter inskolningen om det är möjligt. Vi rekommenderar att även du har med dig inneskor, oömma kläder och bra utekläder då du kommer vara med ditt barn och oss hela dagarna! En inskolning brukar ta ca 3 veckor, varav du är med de första dagarna, (ca 4 dagar) sedan kommer du behöva finnas till hands under en tid.

Inskolning på Bamse för barn som gått annan förskola eller kommer utifrån.
För dessa barn anpassar vi inskolningen efter barnets behov.

Vilka aktiviteter har vi inomhus respektive utomhus?

På Lille Skalman jobbar vi mycket med rörelse, sånger, rytmik, läsning och i ateljén, där vi målar, pysslar och arbetar med byggkonstruktion. Självständighetsträning är också en stor och viktig del av det dagliga arbetet och något vi verkligen värnar om. De lär sig bl a att ta på och av ytterkläder, ta av sig skorna och ställa på skohyllan och hänga upp kläderna på kroken, ta på och av inneskor, gå på pottan/toaletten, duka fram och använda tallrikar, bestick och glas vid matstunden, ta fram leksaker som barnet vill leka med och ställa tillbaka när de är klara. Detta stärker dem och ger dem självförtroende. Utomhus har de yngre barnen tillgång till gården, där det bl a finns gungor, sandlåda, ytor att gå och springa på, gunghästar, ruschkana, balansbrädor och mycket annat som stimulerar deras utevistelse.

Inomhus på Bamse har vi arbetspass i montessorimiljön, bakar, målar i ateljén eller går till gymnastiksalen. I arbetet med våra montessorimaterial utgår vi från något av pedagogikens fem element; sensoriskt, praktiskt, matematik, språk och kultur. Dessa element förklaras mer ingående under frågan ”Hur arbetar vi med Montessoripedagogiken?”. Vi går på utflykt till skogen minst en gång i veckan.

Hur ser rutinerna kring matstunden ut?

Vid matstunden använder vi inga plastmaterial, bara riktiga tallrikar, bestick och glas. Vi uppmanar barnen att smaka av allt och serverar alltid grönsaker först. Matstunden är en social stund där vi tar oss tid att äta i lugn och ro och skapar möjlighet att kunna prata med varandra, pedagogerna sitter alltid med vid matborden. På Bamse väntar vi in varandra innan vi lämnar matbordet. Målsättningen är att alla pedagoger som jobbar på förskolan ska ha utbildning i HLR. En sådan sker därför vartannat eller vart tredje år, så det finns alltid ett flertal utbildade pedagoger på förskolan.

Hur stora är barngrupperna?

På avdelningen för de yngre barnen, 1-3 år består grupperna av 7- 8 barn. På avdelningen för de äldre barnen, 3-5 år, är de omkring 20 barn.

Hur många pedagoger per barn? Hur stor är omsättning av pedagoger?

Vi har åtta anställda pedagoger. Fyra på Lille Skalman och fyra på Bamse, varav en har ansvar för köket och en har rektorsansvar. Just nu har vi en stabil personalgrupp där alla har relevant utbildning, antingen från gymnasium, högskola eller med spetskompetens (Montessoripedagogik). Kompetensutveckling är viktigt och en förutsättning för att kunna driva en sådan här verksamhet, anser vi.

Hur fungerar tiderna kring lämning och hämtning?

Mellan 07.30 – 09.00 finns pedagogerna på gården för att ta emot barnen. Under den här tiden kan barnen komma när det passar, efter överenskommelse med förskolan. Hämtning sker på gården från 15.00 – 16.45, även då efter överenskommelse med förskolan.

Hur ser öppettiderna ut?

Vi följer Ekerö kommuns riktlinjer vad gäller öppettider (06.30-18.00 om behov finns). För närvarande är förskolans öppettider 7.30 till 17.15 men dessa kan alltså komma att ändras om det finns annat behov. Lov, helger och klämdagar kan påverka dessa öppettider. Vid behov av omsorg kontakta rektor.

Hur får barnet individuellt stöd om det skulle behövas?

Det ingår i vårt uppdrag att hjälpa barn som behöver stöd, både i stort och smått. Vi ska finnas där för att stötta upp i deras utveckling. Om det finns ett sådant behov för vi en dialog med föräldrarna om hur detta ska göras på bästa sätt.

Hur sker återkoppling?

Återkoppling sker bl a genom utvecklingssamtal en gång per termin. Pedagogerna finns också tillgängliga på gården vid lämning och hämtning för en kortare avstämning kring dagen eller andra frågor som dyker upp. Det finns också verktyg och möjlighet att kommunicera i appen Tyra som förskolan använder. Vi anser att återkoppling är en viktig del av arbetet och vill föra en öppen dialog med föräldrarna kring det.