Pedagogik

Montessoripedagogiken innebär att inlärningen utgår från barnets intresse och drivkraften att lära sig saker. Barn vill och kan klara av många saker själva. Under olika mognadsstadier är barn speciellt mottagliga för olika kunskap. Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt är viktiga förutsättningar för barnets koncentration och kreativitet.

"Hjälp mig att hjälpa mig själv" är en av grundtankarna i montessoripedagogiken. Det ger barnen en god självkänsla och skapar en stabil bas att bygga vidare på.

Inom montessoripedagogiken arbetar man med fem ämnesområden: praktiska vardagsövningar, sensoriska (sinnestränande) övningar, språk, matematik samt kultur (geografi, historia, konst, musik, naturkunskap, rörelse och drama).

Vår vision är att ständigt förbättra vår verksamhet för barnen, personalen och föräldrarna genom vårt mål: Trygghet skapar utveckling och lärande genom engagemang! Montessorimiljön är medvetet utformad för att ge barnen möjlighet till rörelse. Vi har gjort stora satsningar i vår utemiljö för att locka och inspirera till fysisk aktivitet.

Vi vill att barnen ska få en bra grund för att klara sig i samhället.

För de yngre barnen, 1-3 år (avdelning Lille Skalman):

Ettåringar är fullt upptagna med att lära sig gå, koordinera rörelser, knyta an till närstående, förstå omvärlden och gör sig förstådda. Det gör att de behöver nära och stabila relationer med få vuxna som kan hjälpa dem att tolka och sätta ord på omvärlden, känslor och sinnesupplevelser. De behöver en trygg bas som utgångspunkt för vidare upptäckter. Därför jobbar vi mycket med tillit och att få knyta an. Inom Montessoripedagogiken läggs stor vikt vid utformningen av den fysiska miljön. Bord, stolar, hyllor, praktiskt taget allt bör vara anpassat för barnen. Barnen ska själva kunna hämta de saker de vill använda. Miljö och material ska stämma med barnens behov och förutsättningar. För de små barnen är det viktigt att det finns mycket ledig golvyta så att de kan röra sig fritt. Vi har rytmik, då vi tränar motorik, barnets grovmotoriska utveckling är oerhört betydelsefull för deras intellektuella utveckling. Uteleken har stor betydelse för rörelsen, här tränas grovmotoriken. Barnen klättrar, går balansgång, åker kana, gräver och springer. På samlingarna sjunger vi, räknar barnen, klappar takten till stavelserna i barnens namn och har lite olika andra övningar, tex flanosagor, tränar på former, färger, frukter osv. Vi sjunger och läser böcker - för att stimulera språkutvecklingen, räknar och benämner matematiska begrepp.

För de äldre barnen, 3-5 år (avdelning Bamse):

Här arbetar vi utifrån de fem element som utgör grunden i Montessoripedagogiken; det sensoriska, det praktiska, matematik, språk och kultur. Barn har en inneboende önskan, en inre drift att arbeta, de arbetar för arbetets egen skull. Arbetet som sådant ger dem den högsta tillfredsställelsen. Detta kan man se när barn vill göra samma sak om och om igen. Från barnens sida finns inte någon egentlig skillnad mellan lek och arbete. När vi pratar om att ett barn “arbetar” menar vi att de är engagerade i en utvecklande, skapande kreativ sysselsättning.

Sensoriska material

Syftet med de sensoriska materialen är att hjälpa barnen att skapa ordning och kunna bearbeta alla absorberande intryck. Materialen tränar och stödjer barnets naturliga sinnesutveckling. Allt sensoriskt material syftar till att förbättra barnets iakttagelseförmåga och väcka deras intresse för att utforska detaljer och nyanser i sin omgivning. Genom att barnen blir bekanta med former, färger, ljud, känselupplevelser, smaker och lukter uppfattar de liknande intryck i naturen och sin omgivning. Enligt Maria Montessori lär detta barnen att värna om naturen och jorden i framtiden. De sensoriska materialen utvecklar barnet fysiskt, psykiskt, intellektuellt, andligt och socialt, vilket förbereder barnet för skrivning, läsning, matematik, naturvetenskap, geometri och mycket annat. Allt montessorimaterial ska vara attraktivt, helt och rent och ha sin bestämda plats i hyllan.

Praktiska vardagsövningar

De praktiska vardagsövningarna är de mest grundläggande övningarna på förskolan. Genom de övningarna stärks barnets självförtroende och självkänsla och de blir mer självständiga. Det direkta syftet med dessa övningar är att barnet lär sig att klara sig självt genom att öva på att klä på sig, snyta sig, tvätta händerna osv. De lär sig att sköta sin omgivning, sopa golv, duka bord, etc. De tränar sin motorik och förbättrar öga-hand koordinationen när de häller, öser, knäpper, knyter, mm. Men de kanske viktigaste övningarna tränar barnet i omtanke och artighet, hur en beter sig med sina kamrater och människor i sin omgivning; att hälsa, vänta på sin tur, be om hjälp etc. Övningarna tränar även barnets koncentrationsförmåga. När barnet får koncentrera sig och repetera en övning så länge det själv vill, blir dess inre behov tillfredsställt.

Matematik

Matematik finns överallt omkring oss. Människan har en medfödd dragning till att undersöka, resonera, föreställa sig, beräkna, skapa och göra måttberäkningar, vara precis och exakt. Det som utgör grunden i matematik. Mycket av Montessorimaterialet på förskolan syftar till att barnen ska bli bekanta med matematiska begrepp såsom lätt, tung, stor, liten, lång, kort etc. Med andra ord låta barnen på ett konkret sätt uppleva längd, vikt, volym, antal, geometriska former och tal för att sedan kunna arbeta med de fyra räknesätten. Genom att observera barnet märker en när barnet är intresserat och moget för att börja arbeta med matematikmaterialet. Då kommer barnet på ett lustbetonat sätt vilja lära sig mer om matematik. Detta görs enskilt, i par och i gruppövningar vilket leder till att barnet även får träna sina sociala färdigheter när de samarbetar och lär av varandra.

Språk

Syftet med språkmaterialet är skriv- och läsinlärning, samt en introduktion i grammatik. De första övningarna syftar till att öva upp motoriken i handen och armen för att kontrollerat kunna använda en penna. Barnet har tidigare i det sensoriska materialet arbetat med övningar för att förbereda handen för skrivning. I alla ämnen på en Montessoriförskola ska läraren arbeta med språket. Innan vi börjar arbeta med de egentliga skrivövningarna leker vi med ord och ljudlekar för att lära in alla olika språkljud. Barnets stora skriv- och läsinlärning bör ske i förskolan, just för att barnen är som mest mottagliga för det i den åldern, de har sin sensitiva period för det skrivna språket mellan 0-6 år.

Kultur

Syftet med kulturämnena historia, geografi, naturvetenskap, musik, drama och bild är att ge barnen en uppfattning om världen vi lever i. Barn i förskoleåldern är intresserade av att lära sig om världen, före de inser att det finns en värld utanför deras hem. I kulturen får barnen lära sig om vår fantastiska värld, dess tillkomst, livet på jorden; växter, djur och människor. Språket är en viktig del i kulturen, då allting har ett namn och beskrivs med ord. Barnen pratar mycket i kulturämnena, de beskriver vad de ser, och vi uppmuntrar och låter barnen tala. Som allt Montessorimaterial så ska kulturmaterialet vara attraktivt, helt och rent och ha sin bestämda plats i hyllan. Det ska även utgå från helheten, d.v.s. materialet är iordningställt från början för att sedan tas isär. I t.ex. geografi arbetar barnet först med hela jordklotet för att sedan dela upp det i världsdelar och länder.